En hälig höstdag, lite svalare, blåsigt och frisk luft. Jag njuter, äntligen kan man andas.

Min chef sa att han skulle tala med sin chef och försäkringskassan om att jag skulle få vara kvar.

Hoppas det fixar sig för där trivs jag verkligen jättejättemycket.

Magen hade stabiliserat sig i alla fall, men hjärnan hade inte nått sin normala kapacitet förrän vid eftermiddagsfikat ungefär.

Vadan detta är det nog en del som undrar eller rättare sagt en del tänker givetvis, aha! det har varit alkoholkonsumtion i helgen!!!!!

Nä nä inte alls. Däremot var det ålagille i fredags kväll, vilket med min knasiga mage och dessvärre goda aptit tar ett par dygn innan magen och resten av mitt förtjusande jag har blivit sig självt igen.

5 olika ålrätter och äppelkaka med vaniljsås till efterrätt och så kaffe till.

Alla toabesök och magknip gör att man kommer i obalans och det påverkar ju hela systemet.

jag sov minst ett par timmar i söndags eftermiddag och det kändes bättre efter det faktiskt.

Min mamma hade varit sämre i helgen, (utan ålagille) men i dag var hon lite piggare. Inte så hon orkade vara uppe, men hon orkade prata några ord i alla fall. Hon ville vi skulle komma hem och plocka undan trädgårdsmöblerna osv.

I bland får man intrycket att hon inte vill ha besök, men så nu ville hon ha besök.

Ja ja man får ta det lugnt och vänta tills hon själv vill att man skall komma. I bland vill hon bara vara ifred och då har hon svårt med andningen och eller har ont. I bland är hon glömsk och minns inget alls sa personalen. Då har hon antagligen inte fått nog med syre tror dom.

Vi får se på lördag hur hon känner det då.

I bland saknar jag min lille Gustav så förfärligt och i bland är det nästan lite skönt att inte ha nån hund. 

En annan hund skulle inte kunna ersätta honom det vet jag och jag tror inte det är nån annan hund jag saknar utan det är just Gustav som fattas mig.

Ingen hund kan ersätta honom. Han var han helt enkelt, en underbar liten kille.

Ett skönt höstväder i dag, lite regn i bland, men inte mer än att det var skönt. Det blåste lite också, det var skönt det med.

Jag njuter.

Vi var inte hemma förrän närmre 18 i kväll och fixade mat och gick sedan hundrunda. Jag gick med fast jag inte har nån hund för det är skönt och jag behöver det.

Sedan satt vi ute en stund och sedan diskade jag och dammsög i kök o hall.

Nu är klockan snart åtta, vart tog denna kvällen vägen?

Suck, det är inte mycket man hinner med under veckorna. Förmiddagarna är det inte lönt att sätta i gång med nåt och kvällarna orkar man inte. Jag går hemifrån 1035 och är hemma 1715 ca.

Efter mat och hundrunda är man nästan färdig för sängen.

Tänk om man kunnat jobba hemmifrån, vad skönt det hade varit.

I går var min älskade Gammelsmurf och jag på pizzeria efter jobbet. Skönt att slippa både matlagning och diskning.

På fredag blir det ålagille och sedan måste jag börja med rabatterna. Funderar på att plantera om 2 ledsna och deprimerade rosor.

Är hönsgödsel eller kogödsel bättre??

Nån som vet?

Åkte i fredags till Karlskrona och mina barn.

Monica o Kalle mötte mig och jag o Krister samt Kalle o Monica la i hop och köpte en ny sittvagn till Wylie. (barnbarnet)

Den gamla gick bara på tre hjul.

Vi åkte ut med den och fikade hos Inge sedan "kidnappade" Monica o jag Wylie så hon sov över hos oss. (Monica o Mig)

Nästa dag åkte Inge som kom till oss på morgonen och Wylie samt jag o Monica till Leklandet. Förut var det blomsterlandet där, men dom flyttade till ett annat ställe och hela den byggnaden är ett jättelekställe för barn i alla åldrar. Lite som ur trasan och barnane. Ljungelmotiv och ljungeldjur och klätterställningar samt en massa annt skoj.

Där fanns även en avdelning för farmödrar, (café).

Trevligt var det i alla fall.

En liten titt i nya seconhandaffären, där var det när jag flyttade dit för 1978 en Konsumsbutik sedan blev det Exet och sedan Willys och sedan nåt annat.

Vi åkte hem till Monicas sedan och lagade middag.

Skulle åkt till mormor, men personalen sa hon var så trött att hon inte orkade med besök. (orkade inte eller ville inte ???)

I dag på morgonen åkte jag 0738 från Karlskrona och kom hit lite över 0900 och väntade på resecentrum till Krister kom. Det blev Östermalmskyrkan och där var det som vanligt trevligt och vi träffade många trevliga människor.

På hemvägen handlade vi och sedan kom Marcus och Erica och åt middag med oss.

Nu är jag deppig och ledsen för kvällen blev väl inte som jag tänkt mig. Hade missuppfattat och trasslat till det som vanligt.

Känner mig så dum i bland.

Skall åka dit och smitta ner mina barn och mitt barnbarn, är jag inte snäll?

Nej, jag tror inte jag smittar längre, det är bara den där vanliga långdragna hostan som är lite jobbig. Har sprayer och slemlösande så det skall väl gå över med tiden.

Har lovat så länga att åka och så vill jag titta till graven också.

Det är ju höst nu och jag vill sätta dit lite nya växter.

Tror inte jag hälsar på min mamma, dels orkar hon inte och dels vill hon inte samt jag vill inte riskera att smitta henne.

HOn har det jobbigt som hon har det. Vartenda andetag är jättejobbigt och så orkar hon inte hosta längre.

Det känns lite taskigt att överge min älskade Gammelsmurf fredag kväll till söndag förmiddag. Hoppas han inte blir allför ledsen.

Fast i går sa han att det skall bli skönt att få SF i helgen. Det betyder sambofritt för dom som inte visste det. Han såg definitivt inte särskilt ledsen ut när han sa det.

Kan se honom och Bella sitta eller ligga i teverumssoffan utan överdragen på dynorna och käka kex eller annat smuligt där. Går in o vräker sig i teverummet på mattor och i soffan utan att torka tassar eller ta av skor!!!!! Njäääää jag tror jag stannar hemma.

Nä jag vet att jag kan lita på min Gammelsmurf.

Som vanligt är det roligt att åka till barnen, men fram emot kvällen när det inte händer så mycket längre längtar jag hem till min älskling.

Några dagar går bra men inte mer. Sedan när jag varit här några veckor börjar jag längta efter ungarna, man är väl konstig.

Blir konstigt att åka tåg utan Gustav. Vi var ju alltid tillsammans han och jag.

Min älskade Gammelsmurf är ordentligt förkyld och jag som är en magnet när det gäller förkylningsbaciller har fått det också.

Min mamma mår inte alls bra, hon har varit lite snurrig i bland och legat och pratat och skrattat för sig själv i sängen säger personalen. Hennes andning är jobbig för henne, all kraft och ork går åt till att andas så äta orkar hon inte. Klarar inte av att sitta upp eller gå på toa längre.

En natt hade hon ramlat ur sängen och eftersom hon äter mycket cortison har hennes hud blivit tunn och skör. Lilla minsta så blöder hon jättemycket och får stora blåmärken.

Hon har sin humor kvar och kan skoja med personalen i bland, men oftast vinkar hon bara till dom och då förstår dom att hon inte orkar prata. Telefonluren har legat av flera dagar nu, men i dag talade jag lite med henne, men det var inte många ord och jag hörde hur det rosslade och väste i hennes lungor.

Hon började röka när hon var 18 och slutade vid 70 nånting, men hon började redan vid 45 ca få problem med hosta och andnöd. Astma sa läkarna då, dom kände väl inte till KOL då och inte heller hur det skulle behandlas.

När hon var 65 ca kom dom på  att det var KOL och emfysem. Rökarlunga kallas det också pga man får detta pga rökning.

Hade hon kunnat sluta vid 45 så hade lungorna inte blivit sämre än dom var då, nu blev dom ju mycket sämre och fungerar alltså inte som dom ska.

Hon kommer att långsamt kvävas till döds om inte hennes hjärta lägger av innan.

Hennes hjärta skulle opereras, men lungorna är så dåliga att det inte går. Hon skulle inte överleva.

Hon sa till mig när vi var där för några veckor sedan att hon tyckte att folk inte skulle komma och besöka henne när hon var så dålig. Hon har sin stolthet och integritet, vill inte visa upp sig i sitt elände. Detta får man respektera tycker jag.

På ett sätt tycker jag det är skönt, min mamma och jag talade inte om våra krämpor och sjukdomar eller känslor. HOn var inte sån att man kunde det, försökte man prata allvar så skojade hon alltid bort det.

Det känns som om jag inte klarar av att se henne som hon är nu. Vad skulle vi prata om, vad skulle hon tycka osv? Vi pratar i telefon när hon orkar och kan eller skickar hälsningar med personalen.

Vi hade aldrig någon riktig mor och dotter realation, var alldrig så förtroliga heller.

Det gick inte med min mamma. HOn var inte en mammatyp. Det sa hon själv många gånger, hon ville hellre att vi skulle vara kompisar än mor o dotter.

Det känns lite jobbigt, hur kommer man att reagera när hon inte finns längre?

Min mormor hade jag mera känslor för, hon var som en mor och jag bodde mycket hos henne. När hon dog var jag helt förstörd.

Lilla Bella fick ett ben i kväll, ett rökt hjortben. Det var smaskigt för en liten hund. (hoppas magen tycker det också, hennes mage menar jag)

Vi var på Ikea i dag och köpte sängbord till brudparet. Passade på att äta middag där också, det tyckte vi var smaskigt. Sedan åkte vi hem till de unga tu och fikade. Våran svärdotter kan brygga jättegott kaffe kan jag intyga.

i bland saknar jag min Gustav något förskräckligt. Det gör riktigt ont i bröstet, som en värkande klump och så kommer tårarna. Inte alltid, men som i dag när vi gick vår hundrunda med Bella och gick förbi ett ställe där Gustav alltid skulle stå o sniffa en låååång stund och sedan lyfte på benet, i bland två gånger på samma plats. Jag tyckte han stod där o sniffa för länge och brukade muttra lite om att nu räcker det väl, men då blängde han surt på mig som om han tyckte att jag var jobbig. Vilket jag nog var i hans ögon. En dum matte som inte fattade nånting.

Det finns tusentals minnen som ploppar upp då o då.

Han var så fin.

Är han inte stilig så säg?

Det är inte ofta man ser honom i kostym och slips, men det är få som passar så bra i kostym.

Fast han är lika stilig i kortbyxor och t-shirt eller joggingbyxor.