Är 57 år och har trots det aldrig lärt mig vara försiktig med vad jag säger och vad jag gör.

Ofta när jag är glad så glömmer jag mig och vill göra andra glada också. Jag vill vara snäll och hjälpsam och visa hur mycket jag bryr mig om dom.

Det tas i bland inte alls väl emot. Reaktionerna kan bli som om man sagt något kränkande, elakt fult eller riktigt hemskt.

När jag växte upp fick jag alltid höra att jag var lat och oduglig och slarvig osv. Hur mycket jag än gjorde så dög det aldrig. Sitta stilla på en stol var inte bra och att lägga sig mitt på dagen var rena katastrofen. Oj oj oj vilka utskällningar jag fick. Jag hade en hemsk mensvärk och svimmade o spydde, men om jag la mig en stund så fick jag höra hur lat o oduglig jag var och att jag hade minsann inte alls ont utan var bara lat.

Så jag har svårt att lägga mig även om jag inte mår bra, måste städa och plocka undan för tänk om någon kommer och ser att jag ligger och att jag inte sköter hemmet. Den rädslan är värre än det onda.

Jag vill ju att min omgivning inte skall tycka jag är lat utan att jag är snäll o duktig.

Tycker jag om någon vill jag ju att den personen, privat eller på jobb eller vem som helst, skall bli glad också eller känna sig uppskattad. Så därför anstränger jag mig även om jag har ont. Då blir man ledsen när man får skit för att man ville vara snäll.

Tyvärr så är jag korkad och tänker mig inte alltid för.

Säger man att "det kan jag göra eller det gör jag" då kan det sluta med katastrof. Gör man något för att den personen skall få det lättare eller rent av slippa och kan sätta sig o ta det lugnt en stund kan det bli helt fel.

Man skall aldrig vara glad eller se fram emot något för det blir bara besvikelse.

Trodde jag gjorde något bra och att min hjälpsamhet skulle tas väl emot.

Kommande helg skall jag åka till Karlskrona på fredagen och sedan hem tidigt på söndagen för jag jobbar den dagen.

Tyvärr så kan inte min man åka med för han vill inte ha hundarna i bilen 1 1/2 timme dit och samma tid hem och att sova över 2 nätter där är inte heller roligt med 2 hundar tycker han. Dom bor i lägenhet alla tre mina barn så hundarna kan inte vara ute så mycket som dom vill. Så jag åker själv. Det hade varit roligt att ha honom med.

Mitt barnbarn fyller år på torsdagen och jag kommer på fredagen då jag skall gå ut o fika med henne och gå till lekplatsen samt gå upp till torget och kolla in det som är ombyggt där. Tänkte visa var hennes pappa gick i skolan och var vi bodde osv. Karlskrona betyder mycket för mig.

På lördagen är det mitt barnbarns födelsedagskalas och det skall bli jätteroligt.

Jag längtar efter min lilla tös och även min stora tös och mina söner.

Om jag nu inte är deppig och nere när jag kommer dit så att jag är gråtfärdig i stället för glad.

Jag vill kunna njuta av helgen och umgås med mina ungar så att dom också har roligt och ser mig som den där glada morsan/farmoden som jag vill vara.

Tänk om det fanns någon medicin som man kunde ta som gallrade bort alla dom där deppiga ledsna känslorna inom mig och att det bara fanns glada positiva känslor kvar. Om det fanns ett filter som rensade bort alla sårande och onda intryck och bara släppte in glada positiva intryck.

 

Anette la Fleur

30 juli 2012 15:14

Jag känner igen mig mycket i det du skriver kära syster :-) Man vill vara snäll och god och så blir det fel istället; kan vara både hemma och på jobb. Depression ja då är vi två. Just nu har jag varit inne i en mörk och deprimerande period. Min man kan bara säga en sak till mig som att -Du sa inte tack till mig när jag gjorde det till dig, bara en sån sak kan få mig att gråta :-) Ha de nu bra, vi får snart träffas. Många kramar Anette

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det var jättelängesedan jag var här. Har varit så mycket annat att jag inte haft tid eller ro att skriva. Denna sommaren har varit ganska bra, varmt men inte en massa sol. Får så mycket klåda och sveda av solen. Inte roligt alls, människor tittar...

Suck! Tittade mig lite extra noga i spegeln för några dagar sedan. HJÄLP!!! Jag är ju alldeles skrynklig i ansiktet!!!! Hur har detta gått till och när kom dom där rynkorna? Dom kan alltså inte bara kommit över en natt så därför har jag alltså inte...

Agneta i Nättraby. 1064-65     Jag bodde i Karlskrona i en lägenhet som mormor o morfar haft, men mamma och hennes man trivdes inte utan flyttade till Nättraby där han arbetade på pappersbruket (numera nedlagt) och även på en bondgård där dom f...

  Mormor o morfar kommer upp från Limhamn för att fira jul med oss. Jag var någonstans mellan 8 och 10 år då. Vi bodde några mil från Karlskrona på en plats som hette Nättraby. Min mamma och hennes man hyrde ett hus som tillhörde en stor gård. De...

Här i Nyehusen har vi adventspytat i dag. Vi startade redan i går med att åka till Eko och införsakffa 2 små stjärnor till köksfönstren. Thyko har ju lagt beslag på ena fönstret där han ligger och spanar som en katt ungefär. Så där kan man inte ha nå...