Agneta i Nättraby. 1064-65

Jag bodde i Karlskrona i en lägenhet som mormor o morfar haft, men mamma och hennes man trivdes inte utan flyttade till Nättraby där han arbetade på pappersbruket (numera nedlagt) och även på en bondgård där dom fick hyra ett mysigt litet hus intill stora vägen. Platsen kallades för Bjärby.

På gården fanns en annan familj som också arbetade på gården och dom hade många barn och en kille i min ålder som gick i en annan klass än jag gick.

Dom hade en flicka som var 14 och jag var då ca 9-10 år.

På gården fanns 2 pojkar och 2 flickor. Ena flickan var vuxen och den andra ca 3 år och pojkarna var ca 14 och 9.

På andra sidan vägen bodde en del tonåringar bl a en flicka som hette Agneta. Hon var 14 år och jag avgudade henne.

Hon älskade att kamma mitt hår och en gång rullade hon upp det på papiljotter. Sedan gick vi ut och promenerade medan håret torkade.

När jag kom hem på kvällen och vi skulle äta så skällde min styvfar ut mig för att hon hade rullat upp mitt hår. Han sa att vi hade själva råd att låta mig gå till hårfrisörskan så andra behövde inte rulla upp mitt hår bla bla. Jag blev jätteledsen och naturligtvis så försvarade inte mamma mig. Flickor gör sådant sa jag till honom, det är roligt att rulla upp varandras hår.

Han frågade om jag rullat upp hennes och då gjorde jag nåt fult, jag ljög. Jag sa att det skulle jag nästa gång var det min tur. Jag visste att jag var tvungen att säga så för annars skulle jag kanske inte få vara med Agneta fler gånger.

Det jag inte förstod då var att han var svartsjuk/avundsjuk. Han tålde inte att jag eller mamma hade roligt med några andra. Att inte allt kretsade runt honom. Han kände sin roll hotad. Han var inte viktig för oss. Jag fick inte tycka mer om någon annan än honom. Han var till o med sur när mamma och jag skrattade och hade roligt tillsammans. Redan då kom jag ihåg att när han var hemma var man tystare än vanligt och höll sig undan. Jag minns att man kunde känna i luften vilket humör han var på innan han kom in i rummet.

Ett annat minne från den tiden var att jag var hemma hos Agneta och vi busade och vi skulle springa ut på deras gård. Varför har jag glömt. Däremot minns jag att jag redan som barn hade problem med mina ben och snubblade lätt. Så när jag som sprang först kom ut på deras trapp så snubblade jag om mina egna fötter på något konstigt vis och så vaknade jag på deras grusplan nedanför deras trappa. Hon och hennes mamma ledde mig upp för deras trappa och in i köket. Hennes mamma tvättade av mig i ansiktet och sedan satte hon på plåster. Sedan följde Agneta mig hem och stannade där tills min mamma kom hem. Tur inte styvfar kom först.

Min styvfar hade kaniner och dom fick ungar. Jag fick välja en som fick vara min egen. Tyvärr så kom bondens son och ville ha en och han valde naturligtvis samma som jag valt. Givetvis fick han den för han var ju bondens son. Suck! Ännu en stor besvikelse.

Annars så var dom ca 2 åren där i Nättraby ganska roliga. Vi var många ungar i ungefär samma ålder och vi hade roligt. Tack vare Agneta så fick jag alltid vara med och det var roligt för hon försvarade mig alltid och när jag inte klarade av att springa lika fort som dom andra väntade hon på mig. Eller om jag ramlade så stannade hon och tröstade. Jag hade redan som barn ont i mina ben och ramlade i bland. Har därför aldrig gillat att springa.

På somrarna lekte vi kurra gömma och hittade på annat skoj och på vintern åkte vi skridskor på en liten sjö i skogen. Roligt hade vi och jag tror att jag mindes den tiden som så rolig för att jag inte hade börjat se och förstå så mycket om vad som pågick omkring mig. Min styvfar var inte så elak då och mamma var fortfarande snäll. Eller så märkte jag inte hur det var.

Mormor o morfar kommer upp från Limhamn för att fira jul med oss. Jag var någonstans mellan 8 och 10 år då. Vi bodde några mil från Karlskrona på en plats som hette Nättraby.

Min mamma och hennes man hyrde ett hus som tillhörde en stor gård. Det låg intill stora vägen och var rött med vita knutar.

Min styvfar arbetade på pappersbruket i Nättraby (numera nedlagt) och även på bondgården.

Några dagar innan jul hade jag varit med mamma i Karlskrona och jag hade handlat ett halsband till mamma som hon skulle få i julklapp. Bara ett billigt pärlhalsband, men jag tyckte det var vackert och ville ge henne något fint. Jag var på barns vis väldigt spänd på vad hon skulle tycka om halsbandet och jag hoppades hon skulle bli jätteglad. Jag längtade tills vi skulle dela ut julklapparna.

Jag kommer ihåg att min styvfar (som i bland kunde vara riktigt snäll ) och jag gick ner till stationen i Nättraby där tågen då fortfarande stannade för att möta mormor o morfar.

Jag var jätteglad för att dom skulle komma och lite ledsen också för jag längtade så efter dom och så visste jag ju att dom skulle åka igen efter helgen.

På julafton så var det festligt och radion spelade julmusik och alla var glada. Mamma hade bråttom med maten och det var massor av mat. Alla sorter var det på den tiden. Syltor, jansson, korvar och brunkål och skinka, köttbullar osv osv. Även inkokta grisfötter.

När vi skulle slå in julklappar så hade mamma bråttom och var jättestressad. Alltid ute i sista stund. Jag hade gömt hennes halsband i sin påse bakom mig (vi satt på golvet) och när mamma var klar med sina paket frågade hon om det var nåt mer som skulle slåss in, jag sa att det var bara den jag skulle slå in, då sa hon ta hit den får jag se och jag sa att nä det är hemligt men hon rev o slet i papperna och ryckte påsen ifrån mig. Jag skrek att hon fick inte titta, men hon brydde sig inte. När hon såg vad det var sa hon, med föraktfull och irriterad röst jasså det där och kastade bort halsbandet över golvet.

Jag drog mig storgråtande undan och var jätteledsen, glädjen över att ge henne halsbandet var borta för hon hade inte bara sett det utan även visat vad hon tyckte om det.

Sedan försökte hon släta över och sa att det var så fint och att hon skulle bli jätteglad över det, men även jag hörde på hennes röst att hon gjorde sig till. Min jul var förstörd.

d